stuterilangasen

Svenska welshponnyföreningens årliga Riksutställning gick i år av stapeln på Axevalla travbana. Ett perfekt ställe för sådana här tillställningar och eftersom svenska welshponnyföreningen dessutom firar 40-årsjubileum i år så var det ju extra kul att deltaga med häst, tyckte jag. Det är ju förvisso en sanning med modifikation...man missar ju det mesta själv av utställningen när man har med sig häst, och är man som jag ganska radiostyrd när jag har med pålle själv, och varken ser eller hör vad som händer runt omkring, så funderar jag både en och annan gång över vad jag egentligen gör på sådana här tillställningar. Jag mår ju inte bra av dem! ;-)

© Lovisa Andersson
Nåväl. Förberedelserna är ganska roliga ändå. Duktig Emilia stod så stilla när vi schamponerade och spolade med slang kvällen innan. Redig tjej! Hade bra hjälp utav Hannah (som alltid!) och Lovisa och Jakob.

På lördagen 7 augusti åkte vi iväg; Desdemona, Emilia, Anders, Hannah, Lovisa, Jakob och jag. Hannah och jag tänkte visa dem och hade tränat för det, men jag är dock inte själv förtjust i att gå i ringen så jag tänkte haffa annan visare om det gick att finna någon. Ninna och Patrik Malm är ju duktiga visare och hade ingen att visa i fölklassen, så de ställde upp, tacksamt nog. Skönt för mig som direkt kunde gå ner några varv i spinn. Sköta om så snälla hästar som Desdemona och Emilia en hel dag på utställningsplats är väl ingenting, bara man slipper infinna sig själv i ringen..

När det så var dags för fölklassen och vi lämnade över snörena till Ninna och Patrik då slog Desdemona till bromsen! Ville inte gå en meter och uttryckte med stor tydlighet sitt ogillande! Visserligen är hon ingen som showar på beställning men det är ju en gammal lydig dam som gör vad man ber henne om - om hon har kontroll på läget vill säga!  Kanske påverkades Emilia något av mammas avsky över situationen, eller så gjorde hon inte det, det vet man inte. Men jag tyckte så synd om makarna Malm som fick kämpa fram med våra hästar, men givetvis var det stor olycka även i Desdemonas känsloliv som kanske hade avhjälpts om för henne kända personer hade ryckt in till undsättning. Allt går så fort och man hinner inte tänka riktigt klart, situationen var ny för oss alla och kom helt oförberett, så man måste ändå bara vara tacksam över att det gick som det gick och att Desdemona ändå accepterade situationen hjälpligt...Jag tror att hon kände sig sviken av oss. Hade inte väntat mig så stor reaktion från gamla märren, men hon är så klok och erfaren och samtidigt väldigt noga med sin bebis, så kommer det vilt främmande människor och skall gå iväg med henne och föl, ja då blir det reaktion! Helt fel för henne, helt klart. Nu vet vi det.

Hon såg lite glad ut, i alla fall emellanåt... © Maud Enmark

©Maud Enmark
Emilia silverbelönades. I klassen delades det ut totalt fyra guld och fyra silver. Många fina föl samlade på en och samma gång! Alla hade olika fäder. Lite kul.

© Maud Enmark
Tusen Tack till Patrik och Ninna som ställde upp för mig och visade. Ni är jätteduktiga!

© Lovisa Andersson

Jag tycker att det är strongt utav Desdemona att med sina 22 år ha lämnat en så fin fölunge, och det gör mig varm i hjärtat att även om hon själv har sett bättre ut i sina dagar än just nu, så är det en fantastiskt fin märr. Då får man lov att vara lite trött och sliten och egen.♥

Sådan matte sådan häst. Håller oss hellre utanför utställningsringen!