stuterilangasen

Denna dag var Alcon och Lovisa anmälda till Clear Round på Ale Ulvstorps Ridklubb. En 40 cm och en 50 cm bana.
Alcon gjorde ett litet stopp på tredje hindret på 40-banan så det blev ingen rosett då, men i nästa klass som var 10 cm högre, blev det en kalasfin runda med fart i!

Foto: Annie Johansson


Deltog i tävlingen gjorde också Emelie Johansson på Långåsens Athena. Detta var Athenas första tävling, det var mycket nerv i den rödhåriga märren men Emelie red henne fantastiskt lugnt och bra och inget hinder revs, dock blev det ett par tvek/stopp som gjorde dem rosettlösa, men en strålande början! Grattis!

Emelie och Athena på framridningen  Foto: Annie Johansson

Jag har ju i tidigare inlägg berättat att Athena bytt ägare och här ses hon med sin nya matte Anna Björkhammar.

Foto: Karin Andersson

Anna har ridit och tränat Athena och kände alltså Athena väl när hon köpte henne. Athena står också kvar hos sin förra ägare, Carina Johansson, och därför kan Emelie, Carinas dotter, också tävla henne. Det är jätteroligt för mig som uppfödare att Athena är i fortsatt goda händer. Anna är dressyrryttare främst och har som så många andra "på äldre dar" kommit på att welsh cob är en underbar ras att växla över till.

Efter tävlingen blev vi bjudna på grillat hemma hos Carina och Glenn. Jättegott! Lovisa och Alcon har bott hos familjen Johansson sedan i fredags så avskedet var som alltid smärtsamt! Till sist kommer en bild på Lovisa när hon rider Långåsens Bianca. Bianca är ju som bekant i Carinas ägo.

Foto: Annie Johansson

Alcon är van att tjänstgöra som åsna varje jul, men nytt för i år var att Lovisa spelade Maria i 2011 års upplaga!

Gustav ryckte in som Josef.

Allt började förstås vid kung Herodes palats där romerska vakter hindrade folkmassorna..

(Hela halva byn ställer upp...)

Herodes och hans rådgivare var lurigt inställsamma...


Herdarna berättade om sina upplevelser


Småherdarna värmde sig vid elden


"Änglar de sjö-öngo, först för markens he-erdar, skönt frå-ån själ ti-ill själ det ljöd. Människa glä-äd dig, Frälsar'n är ko-ommen, frid över jorden Herren bjöd"


De vise männen hittade också fram


Duktiga Jennifer och Lovisa red Alcon fram och tillbaka, nästan 1 mil, den kvällen! (Till och från spelplatsen)

Vi hittade fina hem till våra små kattjejer! Vi har också fått hälsning från deras nya hem.
När första familjen kom för att hämta så tänkte vi: WOW! Lika bra ägare som detta blir svårt att finna en gång till. När så nästa familj kom så tänkte vi: Det gick att finna lika trevliga människor! Vilken lycka!

Linas pisse, Minnah. (Trollhättan)


Av denna lilla kisse blev det en Boråsare och hon fick namnet Mimmi 

Den 11 december var det julmys i stallet för våra ryttare med föräldrar. Vinterritt, must, skinkmacka, glögg, lussekatt, pepparkaka, pyssel och trivsel.

Nybakade lussekatter


Thilda och Alcon


Emil och Desdemona


Specialmössor


Söta


Pawnee och Lovisa


Killar och tjejer


Hej mitt vinterland! Lovisa och Casablanca.


Thilda, Alcon, Lovisa, Jennifer och Pawnee.


Pawnee och Thea


Glada miner


Gott med fika


Emilia och Emil. Sheridan tittar lite avundsjukt på.


Anders slank också in på en fika


Vintern är härlig!!!

Det finns inget bättre för en uppfödare än när man får positiva rapporter från "sina" kusar och deras nöjda ägare. Familjen Sköldén förser oss allt som oftast med foton och berättelser om vad som sker med Cassio och Brabantio. Redan i höstas kom det bilder från "Bosses" insittning.

Det rapporterades att han inte brydde sig det minsta. Förvånad? Nä, inte ett dugg!

Cassio som är äldre och redan inriden går en annan skola. Han har påbörjat inkörning. Inga problem det heller!

Här drar han plaströr efter sig.

Mera bilder ramlar in. Brabantio trivs fortfarande med sin uppgift och kraven ökar på.



Cassio


Brabantio


Brabantio, Louise och Cassio

Kattungarna som föddes i slutet på augusti är några riktiga små charmtroll! Man vill gärna behålla dem allihop men det går ju knappast. Den lille röde hanen ska vi i alla fall spara själva, vi är väldigt förtjusta i röda katter här, och så hoppas vi hitta nya hem till de två små tjejerna som också är väldigt speciella.



Mamma Promilla med sina små.

Vad händer annars? En hel del smått och gott. Hårdast går Alcon och Pawnee. Träningarna för Sussie Blomqvist gör gott för både hästar och ryttare.


Ibland måste man direkt revidera vad man tidigare sagt... I förra inlägget lovordade jag det svenska poängsystemet som sade lite mer än bara en medaljs valör. Efter unghästutställningen i Hanaskede i oktober måste jag säga att det engelska systemet nog är bättre trots allt! Athena fick silver punkt slut! ;o) Nja, hon visades alltså där, och efter de 38 poängen exteriört i Nossebro en månad tidigare, så kändes 35 i Hanaskede inte så kul... Carina är nöjd och glad i alla fall, och jag var förhindrad att närvara och var inte med och yrade runt denna dag i nervositet, tack och lov. Det sparade mina nerver något ska tillstås. 35 poäng är silver-så en får vara nöjder trots allt och världen går inte under för ett något sämre resultat på en utställning en gång. Men visst är det typiskt- denna gång hade enbart en valör -silver- känts bättre... Vidare så har Carina på pränt sedan flertalet gånger tidigare vad Athena går för, därför var inte humöret i bott hos henne för det. Jag vågar nog skvallra om att Athena också ska byta ägare så småningom. Får återkomma om detta när det blir klart, men det verkar bli hur passande och bra som helst.

Det går mot vinter. Hästarna får komma in på nätterna. Det blir fort vant med nya rutiner. Emilia får bo med mamma ett tag till, sedan skiljer vi av henne åtminstone nattetid till att börja med.

Det är fortfarande lite skönt i solen tycker Casablanca och Sheridan.

Årets höjdpunkt är fölmönstringen som hålls på hösten. I 8 år har vi haft sådan hemma på gården. Det är ett unikt tillfälle att få sina föl mönstrade utav proffs, man får en tydligare förklaring och mer noggrann beskrivning av fölet än vad man ex får på en utställning. Särskilt de engelska utställningarna känns lite fattiga tycker jag. Det delas ut guld, silver eller bronsplakett, men man vet egentligen inte så mycket om vad som var bra eller dåligt på ens häst då ingen närmare beskrivning görs. En sådan utställning blir alltså mer en tävling om championatstitlar och gulden. Welshen som är en engelsk ras har ju sina egna welshutställningar under året och givetvis är de festliga på sitt vis, att bli bäst in show (BIS) eller bäst i rasen (BIR) osv är ju en känsla som slår det mesta! Men att få silver säger ju inte så mycket, även om silver inte är att förakta. Är det 35 eller 39 poäng som det står för? Svagt eller starkt silver? Man har ingen aning. Vinner man guld är det kalaskul, men att ligga nära brons eller nära guld är ju en enorm skillnad på ett silver. Jag är alltså en älskare av det svenska systemet, det kan jag inte sticka under stol med. Fölmönstring är en fest som numera även lockar puplik.

Till denna mönstring var 5 föl anmälda inklusive vår Emilia. Domare var som de flesta gånger Morgan Johnsson.
Jättekul att det kom föl från olika håll; Ljungskile, Bullaren och Härryda.

När Enmarkens Megan lastades ur transporten så kände åtminstone jag det direkt att detta blir dagens högst bedömda föl! Jag sade det också till ägaren. Och ute och cyklade var jag inte, för Megan var inte bara dagens bästa föl utan också förmodligen det bästa föl Morgan sett i hela sitt liv, sade han!!! WOW!

©Lovisa Andersson

Det är bara att gratulera. Megan är fantastisk! Poängraden blev 99988 = 43 p. Mer ville han inte sätta på ett föl, men denna tjej trodde Morgan verkligen hade framtiden för sig!

Sedan var det ju inte så kul för oss andra att gå ut med våra hästar efter den starten... Resten hamnade liksom på skuggsidan men alla skulle ju visas även om vi nog kände för att strunta i alltihop och gå hem ;o)

Humlegårdens Euro visades som nummer två. Han rörde sig väldigt bra och det belönades han för och slutsumman blev 37 p.

©Lovisa Andersson

Nummer tre i ordningen var Enmarkens Evita som också hon fick 37 p.

©Lovisa Andersson

Därefter var det dags för Emilia. Hon höll god kvalitet tyckte Morgan och hennes poängrad blev 88797 = 39  för vilket vi tackar. Känns också lovande för framtiden. Ett klass 1 föl. Mycket nöjda är vi över det!

©Ann Wadström

Slutligen var det dags för Paddington från Bullaren. De andra fölen var welsh cobföl alla fyra medan Paddington var en welsh partbred. Han var av god modell och såg trevlig ut, slutpoängen blev 36.

©Ann Wadström

©Ann Wadström
                                     Älskliga Emilia!♥
 

Bara solen skiner så är jag nöjd! Visst kliar det  i fingrarna, det är så mycket jag vill göra men inte kan. Ännu är diskbråcket inte läkt men jag måste tro på att det gör det till slut. Det är mycket bättre nu i alla fall, även om smärtan uti höften och låret plågar på så känner jag mig ändå ganska ledig i kroppen nu mot tidigare. Mycket funkar att göra, samtidigt är det så att jag har lagt mig till med en "sparande" stil och vant mig vid det, så det är först när jag tänker till vad jag kunde göra förut men inte längre, som det känns småsurt. Hoppas jag kan komma tillbaka till ungefär 90% åtminstone vad gäller mina sysselsättningar på fritiden och till 100% när det gäller mitt arbete. Har än så länge reducerade arbetsuppgifter.

Vågade mig upp på hästryggen häromdagen för första gången på 8 månader! Så visst känns det som jag kan ta ut svängarna lite mer. Ridning är jättebra för ryggen under odramatiska förhållanden, skritt tex. Jag och Lovisa red ut tillsammans och det kändes bra. Ingen träningsvärk någonstans! Så musklerna har inte glömt av sig så mycket i alla fall.


©Jenny har skickat bilder med hälsning från Texas! Gullegubbe! Han är harmonisk och tränas. Har hört från folk som sett dem tillsammans att det ser jättebra ut! ;o)

Vi har kattungar som är leveransklara i slutet av november. Är någon sugen så är det bara att säga till!♥
Bilder kommer snart.

Casablanca är hemma igen från sitt livs första hingstbesök, stannade i Småland ett bra tag. Inte närmaste bit så det fick bli ordentligt gjort när hon väl var på plats.

Impression med son. © Carina Gustafsson

Vi har valt lilla söta Kokkedals Impression RWC 6 till Casablanca KWC 59. Casablanca som är  "up to height" kunde vi kosta på oss en mindre hingst till. Impression är gulsvart så det skulle inte sitta fel med en isabellavkomma här! Casablancas mormor är isabell så med en gulsvart hingst är det inte långt borta kanske. Spelar mindre roll. Vi hoppas nu att Casablanca är dräktig först och främst, skall ultraljuda så småningom. Eftersom hon har gått med hingst ett bra tag och vi inte sett henne brunsta om så väntar vi nog till ett senare ultraljud.

© Carina Gustafsson
Här hälsar Impression faktiskt på Casablancas mormor Pyttan!! Pyttan är 28 år ♥ Hon blir inte dräktig längre, men det är ett A-premierat sto som lämnat diplomston bland annat, och har även nedärvt mycket energi till sina avkommor. Jag blir varm i hjärtat när jag ser den gamla damen.


© Carina Gustafsson

Vi hoppas få fram en fin sektion C-avkomma i denna kombination.

Casablanca med matte Lovisa  © Jakob Andersson


Älsklingar!  © Jakob Andersson

Nu är det höst! Ett visst vemod när sommaren lider mot sitt slut, självklart, men jag älskar hösten! Hög luft, lagom temperatur, vackra färger. Bara man slipper regnet så är det perfekt!

Har lite dåligt samvete för hemsidan, får skylla på att det är fullt upp med hästarna - och det är faktiskt sant! Händer en massa kul saker mest hela tiden och det tränas för fullt med alla kusar på något sätt. Fokus den sista tiden har legat på löshoppning hos Sussie Blomqvist. Vännen Carina har varit iväg och hoppat med sina Långåsenhästar; Bianca 8 år, och Athena 3 år. (Carina har köpt två hästar av oss) Jag har samtidigt passat på att träna Sheridan i löshoppning, även om han har ett år kvar till sitt 3-årstest. Det har varit så kul och givande! Alla tre hästarna lossnade det otroligt bra för och jag började vädra diplom för Athena...

Den 11 september var det så dags för årets 3-årstest i Nossebro.

© Annie Johansson

Athena var kalasduktig och ändå gick det fel. Inga stora fel egentligen, men hon blev lite tittig på hindren och det lossade aldrig helt. Hon hoppade det hon skulle och rev inget, men flytet saknades. Tyvärr. Så någon utmärkelse blev det inte, men vi är nöjda och stolta över poängen ändå faktiskt! Det är en jättefin och trevlig häst och vi vet vad hon kan även om det alltid är roligt att ha det på pränt också. Klass 1 på gångarter kan vi säga att det blev i alla fall ( gräns för klass 1 är 45 p när 60 poängskala används)


© Annie Johansson

Man letar naturligtvis efter varför det blev si eller så, och jag tror att tjejen hade behövt ett helt varv i skritt innan lösgaloppen, men det skulle gå undan! Hon hann inte kolla av läget först utan gjorde det sedan under tiden - lite för mycket, och man har ju inte så mycket tid på sig precis. Hon hade kanske helt enkelt behövt lite mer träning innan och då i ett annat ridhus också för att få lite mer erfarenhet. Hjälper inte att det sitter som en smäck hemmavid! Nåväl, det var en jättetrevlig dag med fantastiska domare; Ronny Johnsson och Thord Börjesson. Skarborgs ponnyavelsförening arrangerar dessa tester och även utställningar på ett, tycker jag, utomordentligt bra vis! Väldigt trevligt!

© Lovisa Andersson

Bedömning:

Typ: God, feminin                                                                                        8
HHB: Vackert huvuvd, naturlig resning, välliggande bog, stark rygg och kors    8
EXTR: Ngt gracil, tät och tåtrång                                                                    7
Skritt: Taktmässig                                                                                        8
Trav: Energisk, kort, bra hasarbete                                                               7
Galopp: Vägvinnande, god takt, ganska bra balans, något markbunden            7

Löshoppning, teknik och förmåga:

Taxering: Osäker
Benteknink: Ganska bra
Framåtbjudning: Svag
Spänst:    Viss                    6

Löshoppning, temperament och allmänt intryck:

Samarbetsvilja: Svårpåverkbar
Uppmärksamhet: På hinder - god
Förtroende: Misstänksam - spänd      6

Gångarter: 45 p        Hoppning: 42 p

© Annie Johansson

Supernöjda är vi som sagt ändå och Grattis Carina med familj till en toppenfin häst som ni förvaltat väl!♥


© Annie Johansson

Får återkomma snarast med fler nyheter! :o)

Svenska welshponnyföreningens årliga Riksutställning gick i år av stapeln på Axevalla travbana. Ett perfekt ställe för sådana här tillställningar och eftersom svenska welshponnyföreningen dessutom firar 40-årsjubileum i år så var det ju extra kul att deltaga med häst, tyckte jag. Det är ju förvisso en sanning med modifikation...man missar ju det mesta själv av utställningen när man har med sig häst, och är man som jag ganska radiostyrd när jag har med pålle själv, och varken ser eller hör vad som händer runt omkring, så funderar jag både en och annan gång över vad jag egentligen gör på sådana här tillställningar. Jag mår ju inte bra av dem! ;-)

© Lovisa Andersson
Nåväl. Förberedelserna är ganska roliga ändå. Duktig Emilia stod så stilla när vi schamponerade och spolade med slang kvällen innan. Redig tjej! Hade bra hjälp utav Hannah (som alltid!) och Lovisa och Jakob.

På lördagen 7 augusti åkte vi iväg; Desdemona, Emilia, Anders, Hannah, Lovisa, Jakob och jag. Hannah och jag tänkte visa dem och hade tränat för det, men jag är dock inte själv förtjust i att gå i ringen så jag tänkte haffa annan visare om det gick att finna någon. Ninna och Patrik Malm är ju duktiga visare och hade ingen att visa i fölklassen, så de ställde upp, tacksamt nog. Skönt för mig som direkt kunde gå ner några varv i spinn. Sköta om så snälla hästar som Desdemona och Emilia en hel dag på utställningsplats är väl ingenting, bara man slipper infinna sig själv i ringen..

När det så var dags för fölklassen och vi lämnade över snörena till Ninna och Patrik då slog Desdemona till bromsen! Ville inte gå en meter och uttryckte med stor tydlighet sitt ogillande! Visserligen är hon ingen som showar på beställning men det är ju en gammal lydig dam som gör vad man ber henne om - om hon har kontroll på läget vill säga!  Kanske påverkades Emilia något av mammas avsky över situationen, eller så gjorde hon inte det, det vet man inte. Men jag tyckte så synd om makarna Malm som fick kämpa fram med våra hästar, men givetvis var det stor olycka även i Desdemonas känsloliv som kanske hade avhjälpts om för henne kända personer hade ryckt in till undsättning. Allt går så fort och man hinner inte tänka riktigt klart, situationen var ny för oss alla och kom helt oförberett, så man måste ändå bara vara tacksam över att det gick som det gick och att Desdemona ändå accepterade situationen hjälpligt...Jag tror att hon kände sig sviken av oss. Hade inte väntat mig så stor reaktion från gamla märren, men hon är så klok och erfaren och samtidigt väldigt noga med sin bebis, så kommer det vilt främmande människor och skall gå iväg med henne och föl, ja då blir det reaktion! Helt fel för henne, helt klart. Nu vet vi det.

Hon såg lite glad ut, i alla fall emellanåt... © Maud Enmark

©Maud Enmark
Emilia silverbelönades. I klassen delades det ut totalt fyra guld och fyra silver. Många fina föl samlade på en och samma gång! Alla hade olika fäder. Lite kul.

© Maud Enmark
Tusen Tack till Patrik och Ninna som ställde upp för mig och visade. Ni är jätteduktiga!

© Lovisa Andersson

Jag tycker att det är strongt utav Desdemona att med sina 22 år ha lämnat en så fin fölunge, och det gör mig varm i hjärtat att även om hon själv har sett bättre ut i sina dagar än just nu, så är det en fantastiskt fin märr. Då får man lov att vara lite trött och sliten och egen.♥

Sådan matte sådan häst. Håller oss hellre utanför utställningsringen!

Svårt att veta var man skall börja.. Det händer en hel del. I juni var Lovisa och Alcon på hoppläger för Anna Jutestrand-Tollbom, Burhults stuteri och ridskola. Bra som vanligt!
Hästarna går för fullt; Thea och Lotta rider Pawnee, Lovisa rider Alcon och Casablanca och Emil rider alla tre hästarna! Desdemona och Emilia går på bete, Sheridan grejar vi lite med också förstås. Lovisa har suttit på hans rygg ett par gånger. En snäll kille!

Thea har en stor vän i Pawnee, de båda kommer jättebra överens!

Anna och Maud Enmark har varit och hälsat på! Givetvis ville de titta på Emilia som är efter deras hingst Manne, men vi hann med mycket mer denna dag bl a en tur till Sussies Häst och Fritid och fick en pratstund med Sussie även om hon var i full färd med förberedelser inför Falsterbo. Hon skulle iväg och tävla med två hästar dagen därpå. Titta gärna in på Sussies hemsida http://www.sussieshast.com/startsida.html
Anna hade förstås kameran med sig och fotograferade. Komiskt nog passade jag på att stjäla alla bilder från dem innan de åkte hem *hehe* (Klippte ut istället för att kopiera dem till min dator)
Emilia-bus!


Även vår prins Alcon fanns med bland bilderna som jag "stal" ♥

Vi har genomfört två lyckade ridläger i juli. Härligt väder, glada barn, snälla hästar! Vad mer kan man begära? Sovit på höloft, ridit på långturer, badat, hopptävling mm. Nedan ett smakprov på bilder. Gå in i vårt galleri på hemsidan och titta på alla bilderna från ridlägren-väl värt ett besök!

Casablanca debuterade här i uppsutten hoppning. Givetvis problemfritt - som alltid med den hästen!

Oscar och Johanna samt Alcon och Linus

Pawnee och Julia

Lovisa och Alcon har i juli varit 5 dagar hos familjen Johansson i Sannum. Besöken där är kära för Lovisa. Det blir förstås mycket ridning!

Barbackaridning på gärdet - i klänning!


Minsann! Här har Lovisa kommit upp på Carinas trotjänare Bubben, 27 år. (Lipizzaner x  varmblod) Denna häst var med mig och Carina i våra ungdomsår. Han är still going strong. Kan busa ibland!

Å så Emelie på Bianca i täten (u Desdemona e Commence)

Annie på arabstoet Regenta

Så var det dags för Athenas 3-årspremiering. Athena, som är helsyster till Casablanca, har vuxit bra och därmed också vuxit över ponny av cobtyp-måttet och blivit en liten welsh cob. Hon missade kvalitetsboken med en poäng, tyvärr, men kritiken var god och hästen är lika kalastrevlig för det.

TYP: Rastypisk av mindre modell, välväxt  7
HHB: Vackert huvud, kort hals, bra överlinje  7
EXTR: Relativt korekt  8
SKRITT: Vägvinnande energisk skritt  8
TRAV: Energisk, markbunden bak  7
37 p  Klass G




Det var allt för denna gången! Nu är det Riks-utställningen som gäller för Emilia. Löshoppningsträning för Sheridan och de andra kusarna som är igång samt knatteridläger. Casablanca är hos hingst också förresten! ♥

Efter två månaders väntan på Alices valpar så var det så dags för henne att valpa, natten till midsommardagen. Det blev inte mycket sömn för matte eftersom Alice ville ha sällskap. Vid tretiden på natten/morgonen föddes en liten tikvalp. Knepigt nog blev det bara en. Gjorde inte så mycket, var glad över att det var en tik så att vi kunde behålla den själva. Roligt att det blev någon!

Alice var ganska orolig, ville ha sällskap hela tiden och så fick det bli! Undertecknad tillbringade all tid hos henne och valpen, annars kom hon efter med den lilla i munnen. Det var lite stökigt och oroligt och lilla valpen, som vi gav namnet Sissi, fick inte heller mycket ro. Mamma slickade och slickade, bäddade och ordnade och var ganska stressad över att ha blivit mamma verkade det som.
På andra dygnet kändes det lite hopplöst. Frågan var om den lilla diade som den skulle? Kanske hade hon också blivit nerkyld? Jag talade med flera uppfödare samt veterinärer. Lite olika bud, allt från att låta det gå som det naturligt skulle gå eller att åka in till veterinär med henne och eventuellt vätska upp den lilla med koksaltlösningssprutor. Vi valde att ge Sissi alla förutsättningar så det blev att åka till smådjursakuten på söndageftermiddag för uppvätskning och värme! Det fanns inga fel såsom läpp-gomspalt eller dylikt så veterinären tyckte att det fanns gry i Sissi och i och med det ett visst hopp.

Vi fortsatte hemma att värma handdukar och Alice som lugnat sig något, men jag behövde vara henne nära hela tiden, lät sig mjölkas och jag gav Sissi med spruta i munnen. Så höll vi på varannan timma dygnet runt. Snacka om heltidsjobb! På dygn tre köpte jag mjölkersättningspulver för att få mer ordning på allt. Jobbigt att mjölka tik även om det gick det också.

Lilla Sissi blev oss väldigt kär. Jag gav allt jag kunde till denna lilla tjej. Fast besluten om att greja detta om det var meningen vill säga. Man kan göra allt och det hjälper ändå inte. Försöka måste man, det är ett liv!
På fjärde dygnet började hon gny väldigt. Alice visste inte hur hon skulle trösta och även jag kände en oro inom mig. Hon åt dock hyfsat. Halv ett på natten åt hon jätteduktigt! Jag kände en stor tillfredsställelse, somnade gott om och var väldigt hoppfull. Halv tre ringde klockan. Dags för mat. Då låg Sissi död jämte sin mamma...

Jag trodde mitt hjärta brast! Hur kunde man känna så starkt för en sådan liten varelse?! Inom mig visste jag ändå att detta nog var bäst, det var naturens gång. Alice och jag somnade om. På morgonen fick Alice givetvis själv komma till insikt om att hennes bebis var död, det fick ta den tid hon behövde för att lämna rummet och Sissi. Visst var det en enorm lättnad arbetsmässigt detta, men jag saknade och sörjde. Ont gjorde det inom mig. Hur kan man fästa sig så vid en sådan liten nyfödd och oansenlig valp?

Ytterligare ett dygn senare var Alice sitt vanliga jag igen, glad och sprallig! Skönt. Det kändes som om jag tog det hårdare-förmodligen gjorde jag det.

Orsak? Fading Puppysyndrom? Till synes friska valpar som ger upp? Eller blev hon nerkyld första dygnet av mammans myckna slickande och oroliga bäddande? Var det något fel på den lilla ändå som inte syntes? Kanske visste Alice att något inte stod rätt till och var orolig därför? Frågorna är många. Jag gjorde vad jag kunde. Alice mår jättebra nu och vi får lägga denna tragiska historia bakom oss.♥ Karin

Jag brukar aldrig hänga med denna tid på året känns det som. Detta år inget undantag. Först var det ju extremvinter länge, våren dröjde, plötsligt small det till och blev sommar och sen kom regnet... Gräset växer i alla fall men tiden går extremt fort, snart har halva året redan gått och jag fattade som vanligt ingenting!

Det händer så otroligt mycket på alla fronter, och en dåligt uppdaterad hemsida beror på väldigt mycket verksamhet på riktigt, inte sant? ;-) Tänker berätta om än det ena än det andra, men när man väl sitter och knappar så var det ju såå längesedan det och det hände så det känns föga intressant att skriva om längre. Gör ändå en liten summering av vår/försommarens händelser här.

Emil och Casablanca i april. Casablanca räcker ut tungan i smyg..

Emil, Thea och Lovisa rider för fullt. Det är jätteskoj att hästarna går så mycket. Själv har jag inte ridit sedan i januari då jag fick diskbråck, men tack vare dessa duktiga ungdomar motioneras kusarna ordentligt ändå!

Vi njuter fortfarande av Casablancas framgångar förra året och hämtade fin plakett på Skaraborgs Ponnyavels årsmöte med hennes diplomutmärkelse nu i vår. Allt sådant är skoj!

Skolan har haft två riddagar - Elevens val- förlagda hos oss, jättelyckat som vanligt! Finns ju sedan länge ett helt album i galleriet om detta.

Emma rider Alcon medan Desdemona har mammaledigt.
Emmas levnadsglädje och förtjusning över hästarna är underbar!
Lilla Emilia har ju vuxit till sig sedan denna bilden togs, men är lika social och lika fantastisk! Känns så underbart med den lilla flickan som ska få föra Desdemonas gener vidare här hos oss så småningom!

Kossorna är släppta på bete och hästarna mumsar givetvis på grönt de också.

Alcon och Sheridan.

Apropå Sheridan så är det en fantastiskt trevlig tvååring! En så godmodig och trevlig häst som man bara älskar! Stor personlighet!

Han är mysig att hantera, rör sig underbart och har massor utav utstrålning. Det är så mycket pappa Manne i honom, men lika mycket mamma Pawnee samt morfar Adam. Väldigt kul att se alla dessa individer samlade i en och samma häst. Han går just nu tillsammans med sin syster Casablanca och de verkligen älskar varandra. Det strålar livslust och glädje omkring dem! Trivs så bra ihop.

Måste också berätta att Lovisa varit hos familjen Johansson igen. Ett favoritställe att åka till! Där fick hon provrida Athena (som skall premieras i år-spännande!) samt rida på Bianca, Burhults Sorceres och givetvis var Alcon också med.

Lovisa och Sockan (Burhults Sorceres)

Barbackahoppning är inget för undertecknad kan jag tala om i alla fall... Lovisa trivs så jättebra hos syskonen Annie och Emelie Johansson-vilket givetvis är kul att "Carinas och min" vänskap fortsätter genom våra barn. Det var ju ihop med Carina det mesta började för min del rörande häst...Annie är den duktiga fotografen till dessa två bilder och fler finns i Alcons album i galleriet.

Vad som händer nu det närmaste är att Lovisa och Alcon skall på hoppläger på Burhults stuteri och ridskola. I övrigt fortsätter träningen här hemma och livet rullar på. Fått bilder på en utvilad och rund och go Texas från Jenny. Han har ju (är inte förvånad!) charmat sin omgivning, rids nu lite lagom för att så småningom sättas igång mer utav Jenny när hon kommit igång igen efter barnafödande. Grattis Jenny och Andreas till en liten Ida!♥

Vi har också sådana här besök med jämna mellanrum...
...en tjäderhöna.

Långåsens Brabantio u. Powysvalley Desdemona RWD 29 e. Tyrrestrups Highlight RWD 19, född 2008. Idag, 22 maj 2010, var det dags för honom att flytta hemifrån.

Brabantio lämnar Ödenäs Västergården, adressen han haft i vinter.

Brabantio är Desdemonas 7:e föl i raden och han har sedan födelsen varit mycket snäll och trevlig. Det är en trygg men lite försiktig pojke och med vänligt sinnelag. Han fick smeknamnet Bosse redan som litet föl. Han var nämligen med mamma på ombetäckning hos pappa Highlight i Partille och grannbarnen där hade svårt att uttala hans riktiga namn. De började kalla honom för Bosse och det har hängt med sedan dess. Lite gulligt!

Brabantio har förmånen att få hamna hos samma ägare, familjen Sköldén, Sköldéns Hästekipage Nygård, där som hans halvbror Cassio finns. Det är väldigt roligt att både rasen welsh cob och våra blodslinjer har fallit denna trevliga hästfamilj i smaken och att det nu finns två halvbröder hos dem, båda födda hos oss.

Här står Anders och Bosse med de nya ägarna Inger och hennes två jätterara döttrar.

Det är alltid sorgligt att släppa iväg en häst som man fäst sig vid men samtidigt var det en väldigt rolig dag då köparna känns så rätt och man vet att ens häst får det bra. Solen sken gott på oss också!

Bosse tittar åtminstone in i kameran....

Lycka till även med Brabantio önskar vi familjen Sköldén!♥

Brodern Cassio är nu igång och känner på lite terräng och hoppning, och han tar det mesta med ro. Lite bilder har vi fått från Inger som jag delar med mig av här nedan.



 

Så var det dags att se över kornas klövar inför utesäsongen. Anders brukar göra det själv men i år anlitade vi Lars Hallqvist som har en bättre verkstol än vi. Betäckningstjuren Dacke skulle nämligen fixa fötterna och när en sådan gosse ska i stolen då får det vara rejäla grejer!

Dacke var emellertid väldigt lugn och fin - en go' gubbe! Men man har inget att sätta emot om Dacke liksom inte vill... Då är det bra med hydrauliska grejer så att det bara åker med.

Till Dackes stora glädje så upptäcktes i samband med verkningen att den, av veterinär nyligen ditsatta, nosringen var av. Måste vara materialfel, och denna flera millimeter stora spricka måste ha irriterat och skavt Dacke i näsan. Här klipper Lars av ringen och Dacke är glad och nöjd. Vi sätter inte dit någon mer. Nu måste det läka i näsan, veterinär hade nämligen piercat på fel ställe också så gamla hålet ska ändå inte användas och nytt kan inte göras innan gamla hålet är läkt. En ring är en falsk trygghet om inte tjuren dagligen hanteras och leds i den som vad tex semin- och betäckningstjurar gör. Dacke får vi hoppas låter sig hanteras ändå i sommar. Han visar prov på gott temperament. En tjur är en tjur dock...

Lars är mycket duktig och nu är alla behövande kor plus Dacke fina om sina klövar!

Hjälp vad tiden går! Hinner inte med. Jobbar, rehabiliterar mig så gått det går med diskbråcket, talar om för alla vad de skall göra med alla hästar och allt annat här hemma, så det är fullt upp! ;-) Återigen måste sägas att familjen är duktig, och Lovísa fantastisk som mockar och sköter hästarna så bra. Tomtarna blir också väl omhändertagna hos Jenny och Andreas och det är tacksamt.
Vad har då hänt?

Alla kalvar har kommit. Längesedan nu men har liksom inte hunnit skriva det.. Väldigt nöjda med dem!

Här poserar två av dem, Matilda och Humle

Brabantio och Sheridan är kastrerade. Det blev ett dyrt kalas eftersom båda fick infektion och Sheridans krävde klinikvård... Nu är det betalat och hästarna är friska så det är bara att ta nya muntra tag, även om man ibland funderar på hur mycket hästar får kosta egentligen? Väldigt go'a pojkar är det i alla fall!

Sheridan äntligen hemma igen efter 10 dagar på klinik!

Alice är parad! Hane blev Doddsline Hot Chocolate. En väldigt trevlig hane och nu får eventuella valpar anlag för brunt också. Lite kul faktiskt för den som gillar det bäst. Nu hoppas vi på valpar i juni, anmäl gärna ditt intresse. Kanonbra hundar båda två så förutsättningarna är goda!

 
Känner att timmen är sen så det får bli nya berättelser en annan dag även om det fanns mer att förtälja redan nu. Kolla in i nya albumet i galleriet: Elevens val Häst 2010! Väl värt ett besök! På återhörande!

Så kom hon till sist, vårt efterlängtade svarta sto undan Desdemona! Prick på utsatt tid var det dock, men Desdemona har ändå lyckats hålla oss på sträckbänken bra länge. Sista helgen i mars hade hon vaxproppar och jag vågade inte åka till Ljungby på hingstpremiering. Bäst att vara hemma. Hon brukar föla något dygn efter vaxpropparnas tillkomst och dessutom brukar hon nedkomma lite tidigare än vad som är beräknat så vakandet började då kan man säga. Det har varit mycket stånkade och bökande från damens sida men aldrig tycktes hon vilja föla! Ibland orkade hon knappast gå för att någon dag senare rulla sig som om ingen mage fanns!

Några dagar före nedkomst

Sedan har även oron varit stor. 2007 kom föl och moderkaka i ett enda pladask och fölis var kvävd. Sådant vill man inte uppleva igen. Dessutom är vår donna 22 år, sista fölet på henne, och givetvis vill man att det skall gå bra! Ett svart sto att spara kunde kanske vara lite mycket begärt-det får bli vad det vill bara det lever!

Kl 22.30 gick jag ut för en kvällskontroll innan läggdags. Det borde bli något det närmaste dygnet men misströstan var stor. Mer fölsjuk hade hon allt sett ut andra gånger de sista veckorna än vad hon gjorde denna kvällen. Men när jag kom in i stallet låg Desdemona ner. Hon reste sig upp och hinnorna hängde därbak! Va?! Har hon fölat? Visst var det så! Där låg ju ett föl och svart var det. Dessutom ett sto! Två vita bak och en underbar skjuten stjärn.♥ Kan det bli bättre?


Det blev att jaga ut hela familjen till stallet och givetvis kände vi oss mycket lyckliga! Tack Gode Gud! säger jag bara-vilket underverk!


Ville ringa "farmor" Maud så fort det gick men inte svarade hon den annars så pigga nattugglan! Fick njuta själv och bara betrakta den lilla, tills Maud äntligen svarade! Stor glädje även i Ljungskile över Manawydans dotter på Långås.

I Shakespeares tragiska pjäs om Othello och Desdemona har vi funnit namnen till Desdemonas avkommor födda hos oss. Det fanns bara två flicknamn utöver Desdemona: Bianca och Emilia. Nu är de båda upptagna. Desdemona har fått sammanlagt 5 hingstar och 3 ston i sin avelskarriär. Av de 8 är 6 födda på Långås (2 ston och 4 hingstar). Härligt att det slutade med ett svart sto så att hennes gener är tryggade hos oss!

12 timmar efter födelsen blev det en liten vårpromenad med mor och dotter. Desdemona är stolt som en "tupp"!
Vi är lyckliga och tycker att en stor dröm har blivit sann!

Idag har vi varit med Alice hos veterinären och ögonlyst och patellaundersökt henne. Allt UA! Perfekt och jätteroligt givetvis för då är hon klar för parning. Om allt går vägen så blir det valpar i juni. ♥
 
Alice heter egentligen Mongrels Madison Midlesmoor och är en jättetrevlig Lancashire Heelertik med ett stort hjärta och glatt humör! Älskar att röra på sig och veterinären tyckte att hon var ovanligt välmusklad!

Foto: Anna Enmark